fredag, mars 26, 2010

Hög tid att dela lika

Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen har ingen effekt. Det visar Försäkringskassans färska utvärdering. Resultatet är att papporna har tagit ut exakt lika många dagar innan som efter jämställdhetsbonusens införande. När 18 månader gått har papporna tagit ut 44 dagar i genomsnitt medan mammorna i genomsnitt tagit ut 250 dagar.

Utvärderingen av jämställdhetsbonusen visar alltså att en jämn fördelning av föräldraledigheten mellan kvinnor och män inte kommer till stånd med hjälp av ekonomiska incitament.

Det verkar inte vara pengarna som är grejen, utan mer seglivade föreställningar om vem som är mest lämpad att ta hand om barn och vem som ska satsa på jobbet. Men den ojämna fördelningen av föräldraledighet mellan män och kvinnor får allvarliga konsekvenser, för kvinnor främst på arbetsmarknaden och för män främst på hemmaplan.

Kvinnors arbetsmarknadssituation är betydligt sämre än mäns. Omräknat till heltidslön motsvarar kvinnors löner 84 procent av mäns löner. Och ser man till att kvinnor oftare jobbar deltid så är löneskillnaderna än större.

Lönegapet mellan män och kvinnor beror på flera saker. En del av skillnaden beror på att många kvinnor arbetar i yrken där lönen är lägre än i yrken där många män arbetar. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att kvinnodominerade arbeten systematiskt värderas lägre än mansdominerade arbeten.

En annan del av skillnaden i mäns och kvinnors löner beror på kvinnors större frånvaro från arbetet på grund av föräldraledighet och vård av barn med mera. Män får också oftare arbetsledande befattningar än kvinnor, trots att män inte har högre utbildning än kvinnor. Till sist beror löneskillnaderna på ren lönediskriminering, alltså att kvinnor och män får olika lön trots att de utför samma arbete.

Vi har kunskapen om att kvinnor tappar i lön jämfört med män när de är föräldralediga, att de förbigås när mer välavlönade tjänster och chefspositioner ska tillsättas, att de efter föräldraledigheten oftare jobbar deltid och att kvinnor inte ses som lika pålitlig arbetskraft som män.

Så har det varit länge. Lönegapet ligger stabilt på 16 procent. När det är uppenbart att det ojämna uttaget av föräldraledighet leder till sämre arbetsvillkor för kvinnor så måste vi tänka nytt, och samhället kan inte fortsätta subventionera en så ojämn fördelning föräldraledigheten.

Män förlorar också på den ojämnt fördelade föräldraledigheten. Män ses inte som lika bra föräldrar som kvinnor. Män behöver få bättre förutsättningar att vara närvarande föräldrar liksom deras barn behöver få chansen att växa upp i mer jämställda familjer som inte är fastnaglade i hämmande könsroller.

En individualiserad föräldraförsäkring där varje förälder får sin del av föräldraledigheten är därför en viktig reform för jämställdhet - i arbetslivet och på hemmaplan.

En individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära ett stort steg mot ett samhälle där män förutsätts ta lika stort ansvar som kvinnor för sina barn, och där män och kvinnor betraktas som lika goda arbetstagare och får lön därefter.

Deabttartikeln publiceras idag på SVT debatt: http://svt.se/2.35188/1.1942011/hog_tid_att_dela_lika?lid=puff_1942011&lpos=rubrik

onsdag, mars 24, 2010

Borgerlig jämställdhetspolitik drabbar kvinnor

Sveriges regering leds av moderaterna, och de har den senaste tiden börjat prata om könsmaktsordningen. "Könsmaktsordningar består trots de ansträngningar som har gjorts för ökad jämställdhet mellan könen. Vi politiker måste göra mer för att förbättra jämställdheten”, säger man i sitt nya jämställdhetsprogram. Moderaternas finansminister Anders Borg är den förste på posten att kalla sig feminist. I Almedalen 2007 talade han också om att jämställdheten var en av de viktigaste politiska frågorna. Partisekreterare Per Schlingman har öppnat för möjligheter till kvoteringar till bolagsstyrelser. Moderaterna vill framstå, och framstår i folks ögon allt mer, som jämställdhetens försvarare.

Men jag menar att de snackar skit. Vi som vill ha jämställdhet borde inte rösta (M).

Regeringen har bland annat tagit fram ett handlingsprogram för jämställdhet på arbetsmarknaden. Det består av 68 åtgärder som presenteras i skrivelsen ”En jämställd arbetsmarknad – regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet” . Ett särskilt tydligt exempel på att de snackar skit är de insatser som riktas mot småföretagarsektorn.

Ett tungt vägande av de strategier de ska använda sig av, påhejade av Timbro (artikel av Eva Westerberg i Livets ords tidning Världen idag), är att förbättra möjligheterna att starta företag inom vård och omsorg. Detta, menar man, skulle särskilt gynna kvinnor eftersom det är vanligt att man startar ett företag inom samma bransch som man är verksam inom.

Men en majoritet av småföretagarna inom vård och omsorg är ju män!

Om problemet för kvinnors företagande verkligen vore att det är svårt att starta företag i de sektorer där många kvinnor jobbar så skulle vi idag se att en majoritet av företagarna där leddes av kvinnor. Att de istället är underrepresenterade även här, där kvinnorna dominerar mer än kanske någon annan stans på arbetsmarknaden, talar sitt tydliga språk om att problemet ligger någon annanstans.

Moderaterna förklär alltså sina ambitioner till privatisering av vård och omsorg till en jämställdhetsfråga, ytterligare belägg ges av Sveriges Kvinnolobby i den analys av regeringens höstbudget från 2009 som släpptes för några dagar sedan. De ifrågasätter möjligheterna att starta företag i sektorn generellt. En jämförelse görs med elmarknaden, och likheten består i behovet av infrastruktur. Istället för att begränsas av elnätet, som entreprenörer på elmarknaden, behöver entreprenörer på hälso- och sjukvårdsområdet ha tillgång till sjukhus och vårdcentraler.

Den privatdrivna vården i Sverige domineras kraftigt av fem stora koncerner. Fyra av dem ägs av riskkapitalbolag.

Risken för att ett fåtal företag delar upp även en ytterligare utökad privatiserad marknad mellan sig är uppenbar. Det är dessutom en utveckling som inte kommer att bidra till ökad jämställdhet.

På samma sätt som Sverigedemokraterna använder kvinnor som slagträ för att minska invandringen (genom att hävda att "invandrare" är ojämställda och inte passar in här) så använder alltså moderaterna kvinnor och kvinnors företagande som en ursäkt för ökad privatisering av vård och omsorg.

Klyftorna mellan fattiga och rika ökat dramatiskt sedan högeralliansen tog över regeringsmakten i början av mandatperioden. Samma effekt syns även i det att män fått mer och kvinnor fått mindre, inte minst på grund av att 57 procent av skattesänkningarna gått till män. Den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns årliga löner har ökat med 12 800 kronor, det vill säga mer än tusen kronor i månaden.

Staten behöver arbeta för att jämna ut de osakliga löneskillnader som finns mellan män och kvinnor om vi ska nå jämställdhet. En lång rad analyser som genomförts sedan 2006 visar att den Moderatstyrda regeringens budgetar gjort precis tvärtom. De snedvrider jämställdheten mer än vad de rättar till.

Moderaterna använder alltså jämställdheten som argument för politik som missgynnar kvinnor. Och på samma sätt som vi behöver vara vaksamma på att inte stötta Sverigedemokraternas rasistiska och religionsfobiska jämställdhetsretorik måste vi medvetet undvika att stötta politik som ökar ojämlikheten även om den är förklädd i jämställdhetsargument. Och det gäller oavsett vem som driver politiken.

Detta är ett redigerat utdrag ur mitt kapitel i en valantologi som inom kort ska ges ut av Broderskaps förlag.

tisdag, mars 23, 2010

Rebella bebis


Så här såg Leo ut idag. Visst har han en fin body!? Den fick jag till Lucas när han föddes för 5 år sedan. Då var vi inte så många i Rebella. Nu är vi så många att det nog inte går att ge presenter till alla som får barn. Lite tråkigt för dem som inte kan stoltsera med denna fantastiska body men kul att föreningen har blivit så stor.

söndag, mars 21, 2010

Moderaterna och kvinnorna

Hörde ett resonemang i nyhetssoffan imorse om att moderaterna måste vinna fler kvinnor. Och att de med olika frågor försöker locka till sig dem. Antar att det plötsliga intresset för jämställdhetsfrågor handlar om det. Men det kanske inte räcker? Kanske är det så att de inte tilltalas av moderaternas viktigaste fråga, dvs skattesänkningar? Kanske tycker de att de sänkta skatterna slår för hårt för att det ska vara värt det? Även de som själva vinner några kronor på det. Har lagt ut ett längre inlägg om skillnader och moderaternas politik på min egen blogg som ni hittar här.

onsdag, mars 17, 2010

Prestationsprinsessor och Glidarkillar

Har följt DN:s artikelserie om skolan och det som de kallar ”prestationsprinsessor” och ”glidarkillar”. Det handlar om att tjejerna mer eller mindre sliter ut sig i sin strävan att få höga betyg medan killarna slappar och antar att det ordnar sig ändå. Idag läste jag några av reaktionerna från läsarna. Många tycker att man i artiklarna haft en tendens att skuldbelägga flickorna. Jag är beredd att hålla med. Det är lite lustigt att det uppmärksammas så till den grad som det görs idag. När killarna halkar efter, då är alla jätteintresserade av att lösa ”problemet” och det låter som att det är tjejerna som är problemet. Det är klart man ska se även killar som mår dåligt, men det mest intressanta vore väl att diskutera varför vi behandlar killar och tjejer så olika? Och trots att betygen är högre för tjejerna är det fortfarande killarna som dominerar klassrummen totalt och tjejerna som mår sämst. Men det verkar inte lika många bekymra sig för.

måndag, mars 15, 2010

Nu växer rubrikerna om jämställdhet – för en dag räcker inte, vi vill ha alla!

8 dagar efter 8 mars – men vad har egentligen hänt med jämställdheten? Unga S-kvinnor Rebella uppmärksammar den bristande jämställdheten i Stockholm, Sverige och världen i en aktion på Hötorgets konserthustrappa under lunchtid på tisdagen.


- En dag för jämställdheten räcker inte. Vi vill att alla dagar präglas av jämställdhetsarbete och har satt så stora rubriker som frågan förtjänar, säger Kristina Persdotter, ordförande för Unga S-kvinnor Rebella. Välkomna att läsa!

Vad: Unga S-kvinnor Rebella läser XXL-tidningar.

Plats: Konserthustrappan, Hötorget

Tid: tisdag den 16 mars, kl 11.30-12.00


måndag, mars 08, 2010

Vikten av att byta perspektiv

Idag hade jag tänkt avnjuta en middag med Rebellorna, men den värsta nackspärren ever verkar sätta stopp för det. Men ett inlägg på bloggen går ju att göra ändå. När jag bläddrade i tidningen idag - innan jag insåg att det var internationella kvinnodagen - tänkte jag faktiskt i mitt stilla sinne "oj, vad många artiklar det är om kvinnor och jämställdhet och sånt idag". Sen kom jag på vilken dag det var, det förklarar ju saken. Det är trist att vi fortfarande lever i ett medialt klimat som är sådant att man reagerar när det finns flera inlägg om kvinnor och deras situation världen runt om.

Jag har tidigare skrivit om massvåldtäkter i krig, som är ett extremt uttryck för det kvinnoförtryck som finns världen över. Det finns inga exakta siffror men bara i Kongo kan det handla om 200 000 kvinnor (och barn) som blivit våldtagna under det 14 år långa kriget. Och då är det ofta ofattbart brutala våldtäkter. När man läser om kvinnorna i Kongo så är det svårt att vara positiv. Då känns det som att det är så fruktansvärt mycket kvar som behöver förändras.

I det perspektivet har vi i Sverige kommit en bit på väg. Jag och min sambo bråkar inte om hur vi ska vara hemma med vår lilla bebis som är 7 veckor gammal, det är självklart att vi delar rakt föräldraledigheten rakt av. Däremot har vi svårt att hålla sams när vi pratar om RUT eftersom vi tycker olika. Så jag försöker se diskussionerna om hushållsnära tjänster från den ljusa sidan. Det är antagligen en viktig fråga i vår vardag, en vardag som är så få förunnat. Ibland är det bra att komma ihåg det, hur fantastiskt bra vi har det på många sätt.

onsdag, mars 03, 2010

Vill ni att samvetet alltid ska stå över lagen, eller gäller det bara ibland?

Idag alla tidningar om det FRUKTANSVÄRDA att sossarna drar av för hushållsnära tjänster trots att vi är emot att de finns. Och bloggosfären har fullkomligt exploderat av indignerade personer, inte minst borgare, som liksom tidningarna skriker hycklare.

Jag blir så jäkla förbannad. Lagar stiftar vi för att de ska gälla alla – oavsett vad man tycker om dem personligen. Vem kräver av moderaten som var emot avgiftssänkningen på det lokala äldreboendet att han ska betala in extra när han själv hamnar där? Vem kräver att MUF:arna ska gå i skolan på första maj bara för att de driver att det inte ska vara helgdag i Sverige? Varför ska inte alla borgare få indragen semesterrätt bara för att de konstant röstat emot alla utvidgningar av semesterlagen?

Ingen!

Nej, just det, för lagar är till för alla, och sossar som tjänar mycket har också råd att betala skatten om det skulle vara så. Men skatt fungerar inte om den är frivillig, därför tycker vi socialdemokrater inte att vi ska ha frivillig skatt. Det är ingen som helst motstättning att dra av hundratusentals kronor för hushållsnära tjänster och samtidigt propagera för att detta avdrag inte borde få göras.

Tvärtom är det hedrande när människor argumenterar och driver politik emot vad som gynnar deras egen plånbok. Där har vi också en skillnad mellan blocken. Att ideologi handlar om vilket samhälle vi vill se och inte bara om mitt eget allra bästa.


Jag har också skrivit samma sak på min egen blogg.

tisdag, mars 02, 2010

Fungerande tunnelbana och tryggare förskola vill den här småbarnsmamman ha

Ja, idag har de rödgröna partierna gått ut med det tydliga beskedet att avdraget för hushållsnära tjänster inte hör hemma i en framtidsinriktad politik för jobb och jämlikhet. Det känns väldigt bra!

Som heltidsarbetande småbarnsmamma har jag inte råd med att samhället prioriterar missriktade, dyra och ojämlikhetsskapande åtgärder - även om de påstås gynna mig. Jag prioriterar en trygg förskola och fungerande kollektivtrafik så vansinnigt långt före skattefinansierad rabatt på städning. Det är viktigt i vår familjs vardag.

Jag känner mig väldigt trygg med mina barns förskola. Jag vet att de trivs och utvecklas där, men jag vet också att det skulle kunna vara ännu bättre om det inte alltid sparades in på vikarier. En "lätt" besparingspost när resurserna inte räcker till är att sällan ta in vikarier. Sådant blir resultatet när Moderaterna m.fl. prioriterar skattesänkningar för välfärd. Ett annat resultat av den borgerliga politiken är att man nu planerar för barngrupper med ett barn mer än det officiella målet.

För att få vardagen att fungera är vi i den här staden helt beroende av att kollektivtrafiken och tunnelbanan fungerar. Då duger det inte att ha för liten snöröjningsbudget och hoppas att snön ska smälta bort ibland så att man slipper snöröja. Då duger det inte att sänka landstingsskatten i stället för att satsa på kollektivtrafiken och sjukvården.

Avdraget för hushållsnära tjänster har en massa nackdelar. Det är dyrt, fördelningspolitiskt uselt, motverkar produktivitet och återskapar av ojämlikhet mellan män och kvinnor. En av de få fördelar som nämns, vissa barnfamiljers stress, kan lösas på betydligt bättre sätt med t.ex. tryggare förskola och fungerande tunnelbana. Det känns oerhört skönt att kunna börja diskutera väsentligheter i stället.