tisdag, november 25, 2008

Jämställdheten i förorten

Var på gruppmöte i förra veckan, inför vårt nämndsammanträde i Rinkeby-Kista. Där diskuterade vi bland annat en slutredovisning av ett projekt som heter "(D)järva gossar – insatser mot hedersrelateratvåld". I sammanfattningen skriver förvaltningen att syftet med projektet har varit att påverka pojkars attityder till relationer, sexualitet och våld. Målen med projektet har delvis uppnåtts. Det är en lång rapport så jag kan inte återge allt. Man kan säkert välja att se det positiva i projektet, t ex att det i en grupp faktiskt gick att genomföra de processinriktade samtalen man hade planerat. Och att alla deltagare tyckte att de hade lärt sig mer om relationer, sexualitet och våld.

Men för min del bekräftade rapporten vilken enorm problematik vi står inför. Att vi inte lever i ett jämställt samhälle vet vi, men hur mycket vet vi om klyftan mellan den kvinnobild vi tror oss ha i Sverige och den kvinnobild som återfinns bland unga män (och kvinnor) i våra förorter? Visst, killarna på Östermalm är inte alltid bättre. Men jag tror att det finns vissa skillnader.

Dessa samtal leddes av två personer, en kvinna och en man. Vi första tillfället slutade hela mötet i kaos, bland annat drog en kille nedbyxorna och juckade framför den kvinnliga gruppledaren. Ett par avdeltagarna kränkte hennes kroppsliga integritet genom att gå fysiskt nära och sade sexistiska kommentarer. Dessutom pratade de i första hand med den manliga gruppledaren, det gällde alla deltagare i den gruppen. Den kvinnliga samtalsledaren var tvungen att anta en roll som "sidekick" för att de överhuvudtaget skulle få till samtal under sina möten.

Vid ett tillfälle diskuterades en sexualkonstruktion som hade fokus på att både flickor och pojkar hade rätt till njutning, både i och utanför parrelationen, tyckte två av deltagarna att det var en "typisk svensk" konstruktion och att de var ointresserade av den "svenska sexordningen".

I en av grupperna var frågor om våldtäkt präglat av föreställningen om att "tjejer vill sätt dit killar". Flera hävdade att tjejer använder våldtäkt när den sexuella situationen inte levat upp till tjejernas förväntningar. Tjejer som "ger sig in i leken får leken tåla" var mottot för några av deltagarna. I en annan grupp var det inte möjligtatt få några av deltagarna att reflektera kring sina resonemang om rätten att kontrollera sina flickvänner. De tyckte det var självklart att kräva tillgänglighet både omsorgsmässigt och sexuellt av sina flickvänner, det var lika med kärlek. Men flickvännen hade inte samma rätt att kräva tillgänglighet av dem.

Min poäng är att vi har problem. Vi har problem i hela vårt samhälle, jag är medveten om det, men sanningen är dessa åsikter inte speglar majoritetssamhällets syn på kvinnor. Vi måste våga diskutera de här frågorna. Och göra något nu, det kommer ta tid att förändra.

torsdag, november 13, 2008

Familjepolitik på Socialistiskt forum

Nu på lördag är det dags för en av årets höjdpunkter - Socialistiskt forum i ABF-huset. Vi i rebella kommer naturligtvis att vara på plats även detta år med bokbord och seminarium. Alla bloggläsare är hjärtligt välkomna dit.

Att krossa kärnfamiljen med förnuft och kraft
Ett samtal om nya familjer, som inte lever efter biologismens normer. Hur upprätthålls kärnfamiljen och hur monterar vi ner den? Vill vi det? Vad blir alternativet?
Medverkande: Jennie K. Larsson, FOFF, Emma Lennartsson, ordförande i arbetarrörelsens ekonomiska råd och Ulrika Westerlund, RFSL
Arrangör: Unga S-kvinnor Rebella
Lördagen den 15 november Kl 10.00-11.30. Sal: Per Albin

Hela det digra programmet för forumet hittar ni här.

tisdag, november 11, 2008

Novembermöte

Förra veckan hade Rebella temamöte. Inbjuden gäst var Marianne Upmark som skrivit landstingsrapporten ”Kvinnors ohälsa – är sjukskrivning medicinen? Sjukvårdens roll och möjligheter att förbättra sjukskrivningsprocessen.”


Tillsammans med Marianne diskuterade vi hur komplicerat begreppet ”sjuk” verkligen är, och att det idag inbegriper så mycket mer än vad som är uppenbart för omgivningen. Bakom statistiken som visar att kvinnor står för två tredjedelar av all sjukfrånvaro finns berättelser om kvinnors villkor både på arbetsmarknaden och i hemmet.


Marianne föreslår att samhället hittar alternativa vägar för att bota den nya ohälsan, och menar att sociala problem inte alltid kan lösas inom det medicinska paradigmet. De könsspecifika livsvillkoren måste också inkluderas i en förbättrad hantering av sjukskrivningar.


Efter diskussionen planerades en ny rådslagsträff (den 17 november) och en ny studiecirkel kör igång den 1 december. Nästa månadsmöte är den 8 december, och då har vi glöggmöte med tips om feministiska julklappar, samt en extra lång gnällrunda! Vi ses!


P.S. Tre nya medlemmar den här månaden hittills! D.S.