Hora eller madonna?

Jag vet att jag förenklar det, men som kvinna har du två förhållningssätt att välja på. Antingen är du en tjej som killar vill knulla med eller så är du en tjej som killar vill vara tillsammans med. När jag tänker tillbaka på när jag var ung (eller yngre...) och kommer jag ihåg mina killkompisars kommentarer om hur de gjorde allt för att få en tjej i säng. Fick de ligga så var hon inte värd att träffa igen. Fick de inte ligga så kunde hon eventuellt vara "flickvänsmaterial". För 15 år sedan var inte detta något som jag teoritiserade på något sätt. Jag blev i och för sig förbannad, mest för att jag tyckte att det var dubbelmoral. Men samtidigt förhöll jag mig till dessa regler som att det var viktigare än allt annat. Jag ville för allt i världen inte vara "dålig" tjej. Jag ville vara en "fin" tjej. Och fina tjejer hade inte sex.

Läser för tillfället Katarina Wennstams "Smuts" som visserligen är en roman, men jag misstänker att en del av det skulle kunna vara hämtat ur verkligheten. Där finns Jonas, huvudpersonen. Lyckad advokat som har en vacker fru, fina barn och designat hus. Han är den perfekta mannen och engegerad i mäns våld mot kvinnor, sexhandel osv samtidigt som han själv köper sex. Det finns en scen i boken som jag ska beskriva kortfattat. Han och hans fru får besök, äter middag, har trevlig, dricker vin och blir berusade. När de blir ensamma har de sex, vilt och passionerat, som de aldrig har längre. Det slutar med att de har analsex. Det är hon som vill. Dagen efter när Jonas fru Rebecca kommer ned till frukostbordet säger barnen att Jonas är sjuk. Rebecca går upp till badrummet, hon hör att han är där inne och kräks. Hon knackar men han vill att hon ska gå, han säger att han vill vara ensam. Han tänker bland annat: "Han har allt. Men han kan inte hantera det. Rebecca. Min Rebecca. Inatt möttes världarna. Inatt blev hon en av dem. Han har smutsat ned henne. Så tänker han på hur fruktansvärt skönt det var. Han ser hennes kåta blick och hennes förvridna ansikte. Hennes porrmin. Som en hora."

Jag menar inte att alla män tänker så. Men jag tror att hora/madonna komplexet i högsta grad lever. Var går gränsen? När blir man som en hora? Är det villig men inte kåt som gäller?

Jag har kommit så långt att jag försöker göra det jag vill göra, utan att bry mig om vad andra tycker. Inklusive ha sex. Och jag har kommit fram till en sak. Om de personer som finns i mitt liv måste placera mig i ett fack, har ett behov av att ettikera mig, då är det de som har problem - inte jag. Min strategi är att inte låta någon annans åsikter prägla min syn på mig själv. Frågan är bara om det förändrar något?

Kvinnor och glastak

Läste i SvD (18/12-07) om en undersökning som Demoskop hade gjort på uppdrag av ledarskapsbolaget Human Capital, till 50 procent ägt av Investor. 87 % av kvinnorna svarar att deras kompetens inte tillvaratas tillräckligt. Jag tror inte att det är en ovanligt hög siffra, men jag lite fundersam när jag insåg att enkäten var riktad till dem som ingår i Novares nätverk. Som jag förstår det är det ett nätverk som består av kvalificerade kvinnor och män som siktar på högre positioner och de arbetar aktivt med jämställdhet. Då låter siffran helt plötsligt högre.

Det Investors personalchef blev förvånad över var att åtta av tio män uppgav att svårigheten att få tid med sina barn minskar viljan att ta en högre chefsbefattning. Frågan är bara hur man tolkar svaren. Betyder det att dessa män inte kommer att ta chefsbefattningar eller betyder det bara att man tänker till en gång extra innan man gör det? Och vilka är dessa män? Ingår de i ett nätverk som arbetar aktivt med jämställdhet så kanske man inte ska tolka deras svar som en attitydförändring.

Samma dag kan man i Svd läsa om hur Riddarhuset röstar ned en motion om att släppa in kvinnor i styrelsen. Den tidigare ordföranden Johan Nordenfalk levererade den knivskarpa analysen: ”jag har en känsla av att börjar man öppna en dammlucka är det svårt att hålla emot när vattenströmmarna väller fram”. En tolkning av det uttalandet skulle kunna vara: om vi öppnar upp en möjlighet för kvinnor att ta sig in i styrelsen med kompetens och meriter som kriterier blir vi män snart utkonkurrerade…

Jag vet inte hur det ser ut idag, men 1980 var adeln representerad i ledningen för en tredjedel av Sveriges största bolag enligt en studie, så jag kan tänka mig att några av dem finns kvar där ute. Då är det inte så märkligt längre. Att glastaket består menar jag.

Bedjande blickar

Sitter och läser Metro på tunnelbanan. Tittar på alla bilder av leende kvinnor med huvudet på sne. Varje gång jag möter deras blick hör jag dem säga: snälla slå mig inte. Fy f-n för det sexualiserade våldet. Och för mig och alla mina vänner som snällt accepterar att leva under ett konstant hot om våld!
Tycker du att jag överdriver? Jaså? Varför är du rädd när du går hem från krogen? Eller varför undviker du vissa platser när det blivit mörkt? Jag låter rädslan beskära mitt liv och mitt utrymme, det gör de flesta kvinnor (och för all del en del män med). Det värsta är kanske att jag är så van vid det att jag inte märker det längre.