fredag, juni 23, 2006

Saudiarabien har inte i VM att gora!

Sitter och slokollar pa Saudiarabien-Spanien sahar i sista omgangen av gruppspelet av herrfotbolls-vm. saudierna kommer att aka ut, men det ar inte bara darfor de inte har i VM att gora. Ett land som aldrig skulle stalla upp med ett motsvarande damlandslag skulle fasen inte fa vara med i nagon som helst herrsport! Apartheid som apartheid. Funkade det pa sydafrika, sa kanske det funkar nu med!

//hanna, fran ett soligt sicilien

fredag, juni 16, 2006

Varför?

På tal om våldtäkter och den seglivade myten om den "sjuke våldtäktsmannen" rekommenderas Katarina Wennstam artikel i Dn idag. Läs, bli arg och tänk till...

fredag, juni 09, 2006

Feministiska studenter

Undertecknad Rebella befinner sig för tillfället på Socialdemokratiska studentförbundets årliga kongress, som i år äger rum i Linköping. Följ gärna kongressen via kongressbloggen.

Studentförbundet är precis som Rebella en radikal och feministisk röst i arbetarrörelsen. Mer än en femtedel av kongressens motioner behandlar jämställdhetsfrågor och kongressen har bland annat beslutat att verka för att partiet arbetar för att en statlig utredning tillsätts för att föreslå en definition av pornografi och ta fram förslag på lagstiftning som begränsar och kriminaliserar pornografi.

Yeah säger jag....

//Gabriella

lördag, juni 03, 2006

Varför blev Ben en han?

Igår när jag rotade runt på mammas vind så skedde en länge efterlängtad återförening. Mer än 15 år har gått sedan jag separerades från mina två absolut bästa vänner när jag var riktigt liten: Mjukishunden Julia och Nalle Ben. Lyckan är total, men jag är också fylld av dåligt samvete: det är jag som bär ansvaret för vännernas miserabla bostadsförhållande (eller vad ska man kalla en svart plastsäck på en kall vind?) de senaste 15 åren.
Men det är aldrig försent att försöka bli en bättre människa- jag ska göra allt för att Ben och Julia ska trivas i sin nya bostad (min säng..).
Det som förbryllar mig just nu är just Nalle Bens könskodning.
"Ben" är egentligen ett annat ord Lisbeth. Men eftersom Lisbeth är ganska svårt för ett litet barn att säga var mitt namn för min dagmamma Lisbeth kort och gott "Ben". Nalle Ben är också en present från Lisbeth. Med andra ord borde Nalle Ben med vuxenspråk egentligen heta Nalle Lisbeth, ett namn som klart klingar femininum. En annan feminin markör hos Nalle Ben är klädseln: en spetsprydd gul- och vitrutig klänning, ett klädesplagg som i vår tid och plats är en av de främsta markörerna för femininum. (Mycket tänkvärt om klänningar och kön skrev Magnus här för ett tag sedan)
Men likväl är, och har, Nalle Ben alltid varit en han. När jag pratar om Nalle Ben så benämner jag honom förbryllande nog med ord som just honom och han.
Barn kan inte skilja på han och hon, det är något som vi lär oss på vägen. Något måste ha lärt mig att Ben är en han. Men vilken av Bens markörer är det som gjorde honom till en honom? Är nallar i sig så sammankopplade med maskulinum att en nalle blir en han oavsett kvinnliga markörer som klänning? Eller är namnet Ben (som inte enligt någon annan än just ett barn har minsta liknelse med Lisbeth) så omöjligt att koppla till femininum att Ben måste vara en han?
Men framförallt så är det väl just detta som är poängen: Jag kan inte sluta klura på varför Ben blev en han.
För ett barn kan Nalle Ben helt oproblematiskt vara både en han och bära klänning, namnet Ben kan symolisera både en han (som nallen) och en hon (som Lisbeth) utan att det förvirrade mig ett dugg i tvåårsåldern. Och utan att det spelade någon roll, det var Bens och Lisbeths funktion som var det viktiga, könet hade inte en gnutta av betydelse.
Men för mig i 25-årsåldern är den queera nallen Ben enormt förbryllande. Under de år som gått sedan Nalle Ben gjorde sin entré i mitt liv har jag blivit så till den milda grad indoktrinerad av vad kön ska vara och hur kön ska markeras att Nalle Ben blir helt obegriplig. Det är så sorgligt att han inte längre får vara bara Nalle Ben: vännen i den fina klänningen som tröstar, värmer och som alltid, alltid finns där.
Varför måste vår besatthet av kön förstöra så mycket? Kan vi inte för en gångs skull lära av barn, istället för att tvinga på dom vårt tvångsmässiga görande av kön i alla möjliga och omöjliga sammanhang?