Efterlysning

Igår kväll när Unga s-kvinnor Rebella hade sin andra bokcirkel-träff, kom det sig att vi diskuterade porr. Inte föga förvånande var alla närvarande hårda porrmotståndare. Dock gillade vi tanken på sex gestaltat i text, bild, eller film, så länge det inte var exploaterande utav en individ eller förstärkande av könsmaktsordningen.

Vi vägrar att tror att det inte skulle gå att göra en porrfilm som inte exploaterar de medverkande och som inte ger en skev syn på både manlig och kvinnlig sexualitet. Och varför skulle man inte vilja titta på sådan "feministisk porr"?

Det är lite otydligt vad ordet porr betyder. Kanske betyder det bara att man gestaltar sex. Men i vilket fall är det mycket värdeladdat och jag vill inte använda det när vi pratar om denna utopiska porr utan förtryck.

Därför, efterlyser jag nu ett nytt ord! Vad ska vi kalla gestaltning av sexuella handlingar som inte är exploaterande eller som förstärker könsmaktsordningen?

Publicerat av Letti

Vad ska man göra...(Mogert/Butler)

...åt att män bloggar för mycket (eller mer än kvinnor) undrar Roger Mogert här.
Ta fram era bästa råd, jag har redan försökt.

I övrigt: Vad skall man säga om en författare som skriver meningar som:
"Även om heterosexualitet delvis verkar genom stabiliserandet av genusnormer, så beskriver genus en tät sfär av betecknanden som innefattar och överskrider den heterosexuella matrisen." eller

"Man hävdar också [...] att det som externaliseras eller som framförs bara kan förstås i förhållande till det som uteslutits från betecknandet och från sfären av kroppslig begriplighet." eller

"Om man kopplar diskursens makt att framkalla det som den benämner till frågan om performativitet, då blir det performativa en domän där makt agerar som diskurs."

...jo, det kommer jag säkert att veta till på torsdag, eftersom detta är meningar ur mitt kapitel till Butler-studiecirkeln (Könet Brinner). Undrar bara hur det ska gå till. Känner lite inför Butler som man ibland parodiserar över modern konst. Jag tror man skulle kunna ta alla beståndsdelarna i en mening och skaka om (eller ge dem till ett litet barn som skulle kunna måla om hela tavlan) och så skulle vissa människor fortfarande stå och säga att´det minsann var fantastisk konst, eller ytterst klokt filosoferat. Men det är väl bara jag som är för o-postmodern.

sextrakasserier i CMR

En av våra partikamrater är polisanmäld för sexuella trakasserier. Tre kvinnor som suttit med honom i Centrum mot Rasisms styrelse har polisanmält honom och ärendet ligger nu hos åklagaren. Mer går att läsa tex här
Det artikeln beskriver är vedervärdigt. Om det finns minsta sanning i uppgifterna kräver vi att han omedelbart lämnar sina offentliga uppdrag.
Det är fullständigt oförenligt att företräda socialdemokratiska idéer och att ägna sig åt sexuella trakasserier. En person må vara hur duktig han vill i andra sammanhang, men ett sånt beteende är att gå över gränsen. Vi vill inte företrädas av sådana gubbar, och vi vill inte att vårt parti ger sådana gubbar fortsatt förtroende.

Mer om trosrumpor

Jag flyttar debaten om trosorna hit (även om de nu försvunnit från stan, tackochlov). Jag kan inte heller sätta fingret på vad problemet är, men jag gör ett försök. Grejen är att man hela tiden måste förhålla sig till perfekta kroppar när man rör sig ute på stan. det är ännu värre om man slår på tv:n, men det gör jag så sällan, och dessutom kan man välja att byta kanal. att cykla till jobbet eller ta t-banan är jag mer eller mindre tvungen till, och jag kan inte ha skygglappar. Det är väl det som är hela grejen med de offentliga rummet. Man kan tycka att man borde kunna vistas där utan att hela tiden jämföra sig med en massa kvinnokroppar. Och jag tycker nog faktiskt att det är lika illa med rutiga magar, det enda som är förmildrande är att det är så många färre av dem. Och dessutom så förekommer män på bild i andra positioner också. Om du skall sälja en bil till en man så gör du de nog lämpligast med hjälp av en snubbe i jävligt välsittande kostym som ser viktig ut, eller med hjälp av en jävligt snygg brud som inte har så mycket kläder på sig. Om man tittar på bilderna på kvinnor så är det så få som är något annat än sexobjekt i reklamen (förutom en eller annan vilsen bullmamma). Det blir så begränsande. Sen är det också absolut förmildrande att de i alla fall säljer trosor. Det värsta som finns är alla halvnakna kroppar som skall sälja bilar, för det är ju faktiskt helt beside the point.
Och jag tycker GP är ute och cyklar när han pratar om förbud (däremot har en stor poäng när han säger att tidningsbranschen borde se över sina etiska tillkortakommanden vad gäller lösedlar mm). Så länge samhället ser ut som det gör så kommer man att kunna sälja varor av olika slag till både män och kvinnor med hjälp av nakna kvinnor. De ena vill ha dom, de andra vill va dom. Så eftersom förbud verkar dumt, så vet jag faktiskt inte vad man ska göra åt saken. Mina sejourer i länder där naket överlag är mer tabu, gör att jag inte tror att mer "moral" är bättre heller. För om kvinnokroppar göms och sveps in i skynken så mycket som möjligt, så blir ju tydligen varje liten vad eller övrig hudbit otroligt intressant. I det här landet är det trots allt oftast ok att sola topless, och det tycker jag att det ska få vara. Vanliga nakna människor är det inget fel på (förutom män som går runt med bar överkropp på Västerlånggatan - hallå ska jag behöva se sånt på min lunch?!?).
jaja, jag vet inte hur mycket klarare det här blev, men det kändes bra att få fundera lite i alla fall. Och jag funderar varje jul på att gå med i nån sån där organisation som sabbar HM:s reklam. Bara det att sen hamnar jag där och köper grejerna i alla fall. De är väl nästan det värsta. Man går ju på det.

Från ord till handling..

Måste säga att jag tycker vi är fantastiskt coola som har startat Rebellablogg!
Precis som Hanna säger så är det väldigt många män som tar plats i cybervärlden - men betydligt färre kvinnor.
Den stora utmaningen blir nu att se till att verkligen ta all den där platsen på vår egen blogg.

Själv är jag en fegis.
Nu har jag suttit hela förmiddagen och klurat på om jag egentligen borde blogga eller om jag helt enkelt ska låta andra skriva och själv inta hejaklacksposition.
Det är ju ändå ganska läskigt att synas så mycket som ett blogginlägg kan göra. Och vad har egentligen jag att säga som inte andra redan har sagt, på ett mycket smartare sätt?
Det kanske är bättre att hålla sig i bagrunden och peppa alla de andra balla brudarna som verkligen borde skriva om alla sina smarta tankar om världen, patriarkatet och feminismen?

Som tur är kom jag på mig själv.
För med lite distans till sig själv och lite analys av läskigheten så är det ganska lätt att hitta anledningen till de få kvinnliga bloggarna.
Nämligen att alldeles för många tänker som jag och framförallt handlar därefter.

Därför lovar jag att hädanefter handla precis tvärtom:
Att skriva vad jag tycker om saker som jag tycker är viktigt och högaktningsfullt sXXXa i om andra tycker att det jag skriver är korkat, tråkigt och ointressant.

Så det så.

På återseende!
/ Linnea

Män tar för mycket plats!

Detta är en anledning till att jag är feminist. Det är för mycket män i politiken och i samhället och för lite kvinnor. Män tar sig plats. Kvinnor gör det mycket mer sällan. Jag upptäckte detta på ett handgripligt sätt när jag bodde i Paris. På tunnelbanan sitter alla män bredbent, och eftersom de är ganska trångt, så måste jag alltid klämma in mina ben mellan hans, och sitter bäst med dem korsade - typ i knät på en massa främmande karlar, usch. Vips, blev jag tvungen att anpassa mig efter en man som tagit sig utrymme. Om man själv försökte sitta bredbent så kollar de snett på en, och dessutom kommer man ofta att sitta med benen mot någon annan, vilket kan få obehagliga följder. Så det gäller att trixa sig in så smidigt som möjligt och sen ta så lite plats som möjligt.
Fånig liknelse, kanske, men börjar man fundera på det så ser man snart hur mycket av ens tillvaro som tjej som går ut på att antecipera vad killar tänker göra och försöka handla därefter, så att saker skall flyta så smidigt som möjligt. Olja i maskineriet. Är de kvinnligheten?
Nåväl. Feminismen syftar till att låta kvinnor ta den plats man kan tycka att vi har rätt till som hälften av befolkningen. Inte bara i tunnelbanan och politiken utan även på weben. Att organisera sig i en kvinnoklubb har för mig den funktionen att det ger kvinnor en plats som bara är deras, där man får lära sig att man kan höras och synas, vilket man sedan förhoppningsvis kan använda även i andra sammanhang.
Rebella består av ett gäng coola brundar i Stockholmstrakten som tycker att kvinnor, framför allt unga sådana, skall ta mycket mer plats i samhället, politiken och det parti vi tillhör. Som visserligen är feministiskt förutom att det är bra på andra sätt, men som behöver bli ännu mycket bättre. Så om det är någon som vill kommentera eller vara med i diskussionen så är män som kvinnor välkomna. Det blir roligare då. Kolla gärna in vår hemsida också. Där står det om vi har möten, och man kan även bli medlem.,.
När Rebella nu hakar på trenden och skaffar en blogg är det både för att vi tycker att det är för mycket män som syns och hörs på Internet, men också därför att vi vill ha ett forum där vi kan diskutera med varandra och andra om saker som dyker upp i vardagen. Om sunkiga inlägg i pigdebatten i morgontidningen. Om jättelika trosrumpor som man springer in i på vägen till jobbet. Om föräldraledighet. Och om vad vi tänker om dem.

Så på detta sätt förklarar jag rebellabloggen öppnad (precis så pretto som jag lovat mig själv att inte vara). Kom igen tjejer.Överträffa mig!

ps. tack förresten, kära vän för att du fick oss till det här. En liten kort version också av varför särorganisering behövs. För eftersom tjejer är så dåliga på att ta plats som behövde vi säkert både lite uppmuntran från någon (man) och dessutom det faktum att vi kan smyga lite och ha en gruppblogg. Fast det är ju himla sossigt också, eller hur? kollektivt och så. ds